Tre generationer av kärlek och gras.
Familjen är det käraste du har.
Ta hand om den.
När jag var liten fick jag allt som oftat höra hur lik jag var min mamma, främst till utseende men också till personlighet. Då tyckte jag att tanken var bisarr, hur mycket vi än jämförde i spegeln kunde jag inte hitta någon gemensam nämnare alls. Jag förstod inte då, det jag förstår nu. Men jag är tacksam för den liknalsen, hundra och åter hundra gånger om.
Att ha en förebild är nog i regel ganska vettigt. Har man ingen konkret förebild så söker man ofta en, och även om man inte tror att man hittat någon så har man oftast det i alla fall. Det hände att jag funderade över det där med idoler, som man kallade det då. Jag var inte riktigt säker på hur en bra förbild verkligen skulle vara men jag misstänkte att det borde bli någon i stil med madonna eller sporty spice. Några år äldre och en aning visare började jag dock förstå att man inte alltid behövde leta så särskildt länge för att hitta en förebild. Min hade funnits där hela tiden, precis bredvid mig i mitt liv.
I helgen har jag varit hemma, det heter ju faktiskt fortfarande så, även om man inte längre bor där. Jag spenderade en mysig lördagskväll ihop med min älskade mamma, mormor och Guy, som jag förövrigt inte hittat någon passande benämning åt ännu. Låtsaspappa låter så himla löjligt, styvpappa låter hemskt. Plastpappa är en otrolig underdrift och därmed har det bara blivit Guy.
Vi åt och drack gott, vi såg på film och pratade mycket. Vi var där tillsammans och bara det gjorde kvällen så speciell.
På Söndagen packade vi in oss i bilen, målet var Motala men första stoppet blev Linköping. Till Guys stora fasa promenerade tre målinriktade Lannerstedtare, även om jag inte heter det så är jag med största säkerhet en, mot IKEA där vi hittade allt utom just det jag kom dit för. Efter en massa köttbullar och avslagen Coca Cola var vi snart åter på vägen igen och det dröjde inte länge innan jag kunde öppna vår dörr och introducera familjen för vår nyrenoverade lägenhet. Till stor belåtenhet haglade komplimangerna och uppdraget var slutfört.
Det var bara synd att ni åkte igen, för ni lämnade ett så uppenbart tomrum.
Tack för en mysig helg!
Ja, jättesöta. :) Jag känner ju inte din mor direkt, men till utséendet påmminner ni väldigt mycket om varandra!