Yllet

Idag har jag pratat med ganska många kunder. En del har varit resonliga och kommit med befogade frågor, andra har varit mer eller mindre defusa och något förvirrade. Sedan har vi den som totalt tappade kontrollen och faktiskt började att grina när hon insåg att vi inte hade någon möjlighet att hjälpa henne förrän nästa vecka. Jo, det är sant. Hon bröt ihop, började att stamma, skrek som en galning och snyftade febrilt - allt på en och samma gång.

Vad gör man då? Man upprepar sig. Precis som i alla andra situatoner där folk vägrar att acceptera och förstå.

- "Jag är hemskt ledsen, men vi har ingen möljlighet att komma ut till dig idag. Vi har fler kunder som väntar på besök och de är redan uppbokade."
-" Men kan ni inte komma ikväll då!!"
-"Vi jobbar dessvärre inte så. Efter klockan fem på fredagar stänger vi ner verksamheten, precis som alla andra företag."
- "Men jag måste ha mitt internet!! Fattar du inte att jag gråter? Ni skiter i mig."
-"Vi hjälper dig mer än gärna på Måndag. Tills dess har vi bokat möten med andra kunder, det finns några tusen till som du kanske förstår och vi kan tyvär inte göra mer just nu."
-"ÅÅååh, då tänker jag ringa någon annan som bryr sig om och kan hjälpa mig!"
-"Det låter som en bra idé, är det inte löst innan Måndag så är du välkommen att höra av dig igen".
Klick.

Hon ringde en halvtimme senare och förklarade att det fungerade igen, att en kabel varit utdragen och att hon ville att vi skulle titta förbi på Måndag i alla fall. Jag meddelade henne att ett besök kostar pengar och att det vore oklokt av henne att skicka dit oss om det egentligen inte fanns någon anledning. Hon hävdade trots detta att hon ville ha ett besök så snart som möjligt.

Jag vet faktikst inte om det är sorgligt eller förbannat roande.

Trackback-URL för detta inlägg: