Yllet

Är det inte helt fantastiskt?!
Efter en lång sommar, fylld med allt annat än datorrelaterade aktiviteter kan jag nu åter igen sätta mig här med gott samvete. Jag skulle faktiskt inte vilja påstå att jag saknat burken. Faktum är att jag inte alls har tänkt på den. Jag har bara ägnat mig åt det som man ska ägna sig åt på sommaren - sol, bad och en mer eller mindre lagom dos av alkohol, inmundigad ihop med vänner och familj.

En del förändringar har, som ni säkert redan vet eller om inte annat anat, skett i mitt liv. Senast jag publicerade någonting alls här i bloggen var för lite drygt tre månader sedan. Det var kanske inte den ljusaste tiden i mitt liv, jag separerade från min pojkvän, sade upp mig från mitt jobb och flyttade tillbaka till Norrköping igen. Med handen på hjärtat kan jag utan att ljuga erkänna att det var bland det svåraste jag har gått igenom i hela mitt liv. Separationsångesten blandades med beslutsamheten och ett ständigt illamående gjorde mig sällskap under större delen av proceduren. Vad beträffar detaljer så kommer jag inte att gå in på några. Jag känner inte att jag får ut någonting av det och anser heller inte att någon annan har med det att göra. Jag kan väl egentligen bara säga att jag idag, många dagar och tankar senare, är på väg mot nya destinationer och har nya mål i sikte. Pelle kommer förhoppningsvis alltid att ha en plats i mitt liv och precis som jag skrev då, jag kommer aldrig att sluta älska dig.

Nog med förklaringar. Jag drar nu igång bloggandet på nytt, utan några löften om regelbundna uppdateringar. Jag kan dock lova att jag kommer att göra så gott jag kan, även om jag mest gör det för min egen skull.

PEACE!

Trackback-URL för detta inlägg: