Dan före dan!
Nu ska jag sova.
Sen ska jag vakna och fira en supermysig julafton.
GOD JUL PÅ ER GOTT FOLK!
Julbakande när det är som bäst!
Nu - julklappsinslagning!
Julhandel är en vetenskap.
Resan from HELL II
Jag kan inte sätta ord på den här hemresan. Det finns liksom inte adjektiv som täcker den beskrivningen, ingen möjlighet att ge er en rättvis bild av den verklighet jag genomlidit.
Klockan var halv fyra när jag och min bror klev på tåget som skulle ta oss till Katrineholm. Inte ett ont anande trängde vi oss in bland alla gravida kvinnor, skrikande barn, redan lätt berusade gubbar och allt för häftiga 17-åringar. Vi tog oss fram till våra platser, skulle precis bänka oss ner när någon frågar vad det står på våra biljetter. Killen undrade av den enkla anledningen att han också skulle sitta på plats 52, dessutom skulle hans flickvän sitta på plats 48 vilket var vårt andra stolsnummer. Lätt konfunderade började vi dividera om huruvida SJ bokat in oss på samma platser och att vi i och med detta skulle få turas om att sitta i varandras knän. Detta var lätt underhållande fram tills dess att tjejen påpekar vår biljetts datering, torsdag den 18 december. Inte bara blev jag uppriktigt generad över denna totalmiss, det började dessutom att svartna för mina ögon när jag insåg att vi i och med detta egentligen inte hade någon giltig biljett hem.
Vi irrade runt på tåget under några minuter, lite osäkra på vad nästa steg egentligen borde vara. Jag haffar en konduktör som förklarar att hon ingenting kan göra och att vi måste snacka med killen som "har tåget" i kväll.
Förvirring.
Total.
Ute på perrongen slet jag biljetterna ur Alexanders hand, kopplade på min charm och slog givetvis till med de ofta så effektiva hundögonen. Konduktören kunde givetvis inte motstå detta och gav oss således direktioner om att gå in på tåget igen och försöka hitta någonstans att sitta. Tur, tänker jag och glömmer nästan bort att vara bitter över de 200 spänn som jag slängt bort på reserverade sittplatser. Jag tar dock mitt förnuft till fånga när jag inser att vi måste tränga ihop oss i den lilla gången som skiljer restaurangvagnen från vår tilltänkta vagn. Alec är så bakfull från gårdagens julefest att jag erbjuder honom den utfällbara sittdynan. Själv står jag upp. Inte bara fightas jag med medvetenheten om att jag under fem timmars tågfärd faktiskt inte kommer att få sitta ner alls. Jag måste dessutom flytta på mig konstant då alla gravida kvinnor, skrikande barn, vid det här laget ganska så packade gubbar och allt för häftiga 17-åringar måste springa fram och tillbaka till kiosken hela tiden.
En bit av mig dog på det där tåget.
Emellertid blev vi erbjudna två platser av en äldre dam som förmodligen tyckte att vi såg för ynkliga ut där vi satt hopkrupna i gången. Jag och brorsan hade intagit dessa innan tanten hunnit slutföra sin mening och helt plötsligt satt jag i en kupé ihop med en sjukt het kille med katt. Lovely!
Katrineholm - Norrköping gick ganska smärtfritt. Jag var tvungen att förklara scenariot för konduktören på pendeltåget, hon förstod ingenting men var med största sannolikhet för ointresserad för att bry sig så biljetten klipptes och sen var det bra med det.
Nu är jag hemma. JÄVLA ÄNTLIGEN.
Jag och Alexander är fan sämst på att åka tåg.
Ofattbart dåliga.
<3<3<3<3
Hörs nån gång.
EEEHEHEHE
Kan ni gissa hur många samtal som ligger i kö?
Tur att våra norska kunder är så tålmodiga. Det är en helt annan femma att försöka komma undan med den här förklaringen när man snackar med en stressad stockholmare. Jag misstänker att de lider av någon form av bekräftelsebehov.
"Hur då nere?!"
"Vad innebär det?!"
"Varför då?!"
"VA! VARFÖR?!"
Cute.
<3 norrmän.
Ah trist!
Har pratat med en kund i femton minuter för att lösa ett fall som hon ringt runt om hela dagen.
"Gud, vad jag älskar dig!"
Can't blame her.
unFinished - Finished!
Miranda finished with unFinished
Jenna finished with unFinished
IpSa is fully unFinished
unFinished is unfinished
unFinished on its way to be finished again
unFinished is finished again
- Kreativitet är så spännande!
Nu verkar det emellertid vara dags att plocka fram den gamla rubriken på riktigt, laget kastar officiellt in handduken då Ninnzan annonserar nedläggningen i sin blogg. Intrycket jag får säger mig att det den här gången inte är frågan om något pånyttfödande för klanens del. Kanske är det dags för någon av UFs medlemmar att lägga bössan på hyllan för gott. En annan har må hända större planer i åtanke. Huruvida den tredje någonsin kommer att hitta en klan att fungera i får väl framtiden utvisa, antar jag.
Klart står i alla fall att ett av Sveriges största damlag i Counter-Strike nu lämnar scenen. Det är inte bara tråkigt ur den bemärkelsen att UnFinished är ett schysst gäng, med rutinerade spelare och ett etablerat namn. Det är faktiskt också synd att se hur den redan så lilla scenen fortsätter att krympa. Det känns surt att vi i och med detta egentligen bara har ett lag kvar att räkna med i kommande e-sporsevenemang och att MYM inte kommer att kunna tampas mot ett likställt svensk damlag igen, i alla fall inte inom den närmsta framtiden.
Tråkigt var ordet.
Lycka till tjejer!
Tandläkare, jurist eller...
Saken är biff!
Lycka!
Så obeskrivligt skitskönt det känns.
Watch out Sweden, jag kommer på fredag!
Mja, en definitionsfråga imo.
När går den "sunda synen på ovikten av ålder" över till den lite mer kriminella termen barnarov? Oh boy, om jag har ett praktexemplar i åtanke när jag skriver det här. Vad säger du, Alex? Ärligt talat, borde inte tjejens relationsmönster definiera en smula perverst? Fast, å andra sidan är jag skeptisk till om människan verkligen uppfattat sin egen ålder. Om så är fallet så kan ju stackarn faktiskt inte rå för de lagar som hon eventuellt har brytit. Bryter. Eh, kommer att bryta.
Act your age? SÅ 2006!
The flight before christmas.
Jag vill ha alla renarna.
Och ekorrarna.
Och vargarna.
Och hundarna.
Och den där vita grejen.
Det här är nog bara början.
Skåne har drabbats av jordbävning.
Varför just Skåne, kan man tänka. Varför inte Småland, Västergötland, eller Gotland? Hur kommer det sig att en jordbävning bara drabbar ett enskildt landskap? Jag har svaren på era frågor, gott folk. Min mening är att Sverige nu äntligen har tagit sitt förnuft till fånga och börjat arbeta för ett land utan konstiga dialekter och mentalt invalidiserade tokstollar.
Nu tar naturen tag i problemet och frigör sig från Skåne!
- Lika bra att påpeka min seriositet.För att räta ut ett par eventuella frågetecken.
Head & Shoulders säger:
helt ärligt, varför är alla brudar tända på depp? Är det för att han ser så djup å svår ut (och heter depp) eller är det för att han är kendiz?
Lovisa, Oslo | 5 säger:
Alltså helt ärligt? Han är utan att överdriva den snyggaste människan som finns. Han är perfekt.
Lovisa, Oslo | 5 säger:
Dessutom är han så grymt bra.
Head & Shoulders säger:
mmkay
Head & Shoulders säger:
then I know
Lovisa, Oslo | 5 säger:
Han är verkligen overkligt snygg imo
Head & Shoulders säger:
photoshop ^^
Lovisa, Oslo | 5 säger:
Ofta! Han är sjukt het i varenda film.
Lovisa, Oslo | 5 säger:
ALLA
Head & Shoulders säger:
^^
Lovisa, Oslo | 5 säger:
Till och med i Secret window där han spelar en schitzofren och skitsunkig författare,
Lovisa, Oslo | 5 säger:
till och med då är han snyggast i världen.
Head & Shoulders säger:
tom i chocklad filmen?
Lovisa, Oslo | 5 säger:
Aaa till och med i Kalle och chokladfabriken är han HUR HET SOM HELST!
Head & Shoulders säger:
lol, om du nu säger det så
Lovisa, Oslo | 5 säger:
Jag lovar dig
Lovisa, Oslo | 5 säger:
Jag älskar hans filmer
Lovisa, Oslo | 5 säger:
Men blir frustrerad av att se dom
Lovisa, Oslo | 5 säger:
för att han är så JÄVLA SKITHET OCH JAG VILL HA HONOM
Head & Shoulders säger:
HAHA
Head & Shoulders säger:
sinnes, fan inte ens jag är så besatt
Head & Shoulders säger:
du börjar bli mer creepy för varje dag som går
Lovisa, Oslo | 5 säger:
HAha jag veeeet.
Lovisa, Oslo | 5 säger:
Det finns få saker som jag är riktigt svag för. Den där människan är en av dem. - Fattaru?!
Beyond Perfection
Det här är min definition av perfektion.
Finare finns inte.
Varken mer eller mindre.
>.<
Ingenting att göra i en halvtimme är ungefär samma sak som döden.
Jag blir så förfärligt rastlös.
Nu har jag surfat igenom Rakaka, Fragbite, NewsNow, Aftonbladet och samtliga enligt min mening läsvärda bloggar. Jag har kommit så långt att jag sitter och läser random-trådar på FB, sjukt ovärt.
Hellre tre arga kunder i luren en ingen alls.
Kan det må hända bli ett av våra framtida ordspråk?
I doubt it.
Måste nog helt enkelt gå över till browser-spel, som Henrik.
Eller så skriver jag bara /kill.
Okey, here we go.
1. Tre namn jag lyssnar till:
Lovisa, Lovis och Yllet.
2. Någonting jag tycker om med mig själv:
Min briljans.
3. Någonting jag inte tycker om med mig själv:
Min tendens att bli onödigt rastlös i tid och otid.
4. Detta är jag mest rädd för:
Helt seriöst, spindlar.
5. Tre saker jag vill ha varje dag:
Johnny Depp, nya skor och knark.
6. Tre saker jag absolut inte kan göra:
Laga mat, komma ihåg folks födesledagar och förlora mot lillebror i TV-spel.
7. Detta tycker jag om att göra:
Äga, umgås och skriva.
8. Detta vill jag göra just nu:
Supa och slåss?
9. Bästa känslan:
Lycka.
10. Värsta känslan:
Fail.
11. Egenskaper jag gärna ser att min partner har:
Intelligens, humor och social kompetens.
12. Är jag kär just nu?
Enormt egenkär.
13. Jag vill gifta mig?
Ja, det tror jag.
14. Följande tre saker vill jag göra innan jag dör:
Resa runt, tjäna pengar och åstadkomma någonting betydelsefullt.
15. Min käraste ägodel:
Datorn.
16. Något jag vill ha i present:
En gitarr.
17. Detta har jag på mig just nu:
Världens största Adidas-mjukisbyxor och ett linne.
18. Favoritkläder:
Funky fresh!
19. Favoritdjur:
Lejon.
20. Följande musikstilar tilltalar mig mest:
Har ingen specifik genre atm.
21. Favoritlåtar just nu:
Vad som helst av James Morrison, Amy McDonald och Jason Mraz.
22. Roligaste/tråkigaste ämne i skolan:
Samhällskunskap, religion och historia/Matematik.
23. Stjärntecken:
Kräfta.
24. En bok jag älskar:
Pilgrimsfärden av Paulo Choelho.
25. En film jag älskar:
Pulp fiction, klyshigt men sant.
26. Tv-program jag gillar:
Sex and the City, Scrubs och Family Guy.
27. Favoritdoft:
Ralph Lauren Rocks.
28. Detta äter jag gärna:
Pasta.
29. Dricker helst:
När?
30. Favoritgodis:
Choklad.
31. Hit vill jag gärna åka på semester:
USA.
32. Färg på mina ögon:
Blå.
33. Min längd:
161 cm. HF!
34. Jag tror på:
Mig själv.
35. Jag spelar:
En jäkla massa.
36. Person jag beundrar:
Min älskade mamma.
37. Så här bor jag:
Temporärt inneboende hos morbror i Oslo, flyttar med brorsan till eget i Januari.
38. Antal döda krukväxter i hemmet:
Här? Inte en enda.
39. Det här tänder mig:
Intelligens, självförtroende och fina händer.
40. Det här gör mig avtänd:
Dumhet, dramatik och fula skor.
41. Favoritfärg:
Blå.
42. Favoritcitat:
Vem her egentligen ett sådant?
43. En hemlighet jag vet:
Nja, har nollkoll på den biten faktiskt.
44. Bästa present jag fått:
Måste ha varit den där kryssningen som aldrig blev av.
45. Senast köpta skiva:
Vad kan det ha varit? Dialated People - Expansion team. ( Jag var rätt hiphop back in the days )
46. Det jag är mest nöjd över med mitt utseende är:
Är ganska nöjd med det mesta. Ögonen, brukar väl vara standard.
47. Det jag är minst nöjd över mitt utseende är:
Jag lär inte avslöja mina svagheter här.
48. Udda förmåga/egenskap:
Jag är ovanligt bra som person och människa.
49. Om jag vore ett djur skulle jag vara:
Någonting coolt. En shakal typ.
50. Vad lyssnar du på just nu?
En salig blandning av bra och mindre bra julsånger.
51. Vad har du gjort/ska du göra idag?
Ingenting/Ingenting.
52. Var är dina föräldrar från?
Stockholm.
53. Vad är det senaste du installerade på datorn?
Drivare till musen.
54. Vilken är din favoritrestaurang?
La Uva i Söderköping.
55. När badade du i en pool senast?
Vem bryr sig?
56. Har du varit med i någon skolpjäs?
Ja, var med i teatergrupp som liten knodd.
57. Hur många barn vill du ha?
Två bör räcka.
58. Vilken musikstil tycker du mest illa om?
Techno, trance och hardstyle gör mig självmordsbenägen.
59. Har du bestämt dig för vad du ska rösta på i valet?
Jag vet i alla fall vilka jag inte ska rösta på.
60. Vad har du för TV-kanaler?
En massa Norska sunk-kanaler.
61. Har du åkt moped någon gång?
Mm.
62. Har du busringt någon gång?
Mm.
63. Har du fått felparkeringsböter?
Nae, 2 pro.
64. Har du hoppat/kan du tänka dig att hoppa bungy-jump eller fallskärm?
Aldrig i livet.
65. Vilken är den plats längst bort som du har besökt?
Alanya, Turkiet.
66. Har du en egen trädgård?
Knivigt utan en egen bostad.
67. Vilken är din favorit bland tecknade serier?
TV - Family Guy. Tidning - Garfield.
68. Kan du alla orden i nationalsången?
Mm.
69. Badkar eller duschkabin?
Dusch.
70. Vilken är den bästa film du sett senaste månaden?
The dark knight.
71. Favoritpizza?
Vesuvio? Exotiskt as hell!
72. Chips eller popcorn?
Popcorn.
73. Vilken färg på läppstift använder du?
Använder aldrig läppstift.
74. Har du rökt jordnötsskal någon gång?
Alltås, har jag missat nåt här eller?
75. Har du någonsin varit med i en skönhetstävling?
Nej.
76. Apelsin- eller äppeljuice?
Äpple!
77. Vem är den senaste som du åt ute med, vad åt ni?
Mamma, vi åt tapas och det var mys. <3
78. Favoritchoklad?
Mörk.
79. När röstade du senast?
2006.
80. När åt du en hemodlad tomat sist?
Tomater är äckligt.
81. Har du vunnit en prispokal någon gång?
Japp! Fotboll, handboll, basket och badminton.
82. Är du bra på matlagning?
Skämta inte.
83. Klarar du att tanka själv?
Eh, aa.
84. Har du beställt något från något av de där shoppingprogrammen som går på reklamteve-kanalerna?
Nej.
85. Pepsi eller Coca Cola?
Coca Cola, annars får det vara.
86. Har du varit tvungen att använda uniform i något jobb?
Nae, fuck that.
87. Vad var det senaste du handlade?
Vin och batterier.
88. Har du kräkts offentligt?
Nej.
89. Vill du helst bli mångmiljardär eller hitta den sanna kärleken?
Gief money!
90. Tror du på kärlek vid första ögonblicket?
Nae, det verkar korkat.
91. Har du ringt något betalnummer?
Mm.
92. Kan man vara vän med sitt ex?
Det hoppas jag.
93. Vem var det du besökte på sjukhus senast?
Mormor.
94. Hade du mycket hår som liten bebis?
Ja, en redig kalufs.
95. Vad har du för meddelande på din telefon/mobilsvar?
Standard, min pappa hatar det.
96. Vad har du i din väska?
Don't get me started. Jag har allt i min väska, allt!
97. Någon favoritsak du gör innan du går och lägger dig?
Brukar gilla att borsta tänderna.
98. Vad är du tacksam för idag?
Att det bara är fem dagar kvar tills jag åker hem till mamma!
99. Var hittade du den här listan?
Lancias blogg.
100. Tre personer jag vill ska fylla i denna enkät:
Ingen, det var fett jobbigt.
What a waste, jag ångrar mig fan.
Problem solved.
I-landsproblemet är numera löst.
Ibland har man tur!
- Om katten själv får välja.I-landsproblem 33768
Den här söndagen är rätt onödig. Ja, jag skulle vilja påstå att den är näst intill helt meningslös. Detta baserar jag inte bara på det faktum att jag legat i sängen från klockan elva, utan också men tanke på att dessa tjugofyra timmar egentligen bara utgör ännu en del i min oändliga väntan. Jag vill komma hem nu. Hem till mamma och hem till julen, till mindre måsten och mer välbefinnande. Jag längtar verkligen.
Så, för att återgå till det verkliga problemet. Vad får man om man blandar olivolja, en vårlök och pasta? Nu är ju jag inte ens i närheten av någon mästerkock, men någonting säger mig att du förmodligen inte kommer så väldigt långt på dessa ingredienser.
Jag måste nog släpa mig iväg till affären.
Jag orkar inte släpa mig iväg till affären.
Jag har en enormt påfrestande tillvaro.
The way I are.
Nae, inte ibland. Oftast.
Nästan jämt.
Hahahaha
BLOGGKRIG!
Någon tog tydligen åt sig av mitt tidigare inlägg. Dessvärre kan jag fastställa att kritiken som jag försökte att förmedla inte riktigt gick fram, i alla fall inte helt och hållet. Kpy verkar tro att jag dedikerade ett helt inlägg åt honom, vilket givetvis inte var fallet. Jag känner inte att det var riktigt nödvändigt att tolka min text på det sättet heller, men uppenbarligen tog Emil illa vid sig av det jag skrev.
Hur som helst känner jag inte att jag behöver kommentera någonting av det som nu publicerats. Huvudanledningen till detta är väl främst att jag inte riktigt förstår var någonstans skribenten vill komma. Det här är min personliga blogg och det där är Rakaka, det skulle väl eventuellt kunna vara ett ganska genomtänk argument i så fall.
Tänk om alla som jag någonsin kritiserat i den här bloggen skulle uttrycka en sådan här reaktion.
Jisses vad många läsare jag skulle ha.
Grattis Ann-Charlotte!
Jag tycker att du ska vara väldigt stolt över dig själv, för det är vi.
Älskvärda människor!
Sitter parkerad vid köksbordet och lyssnar på Brenda Lee - Rockin' Around the Christmas Tree. Julstämningen vägrar att infinna sig, jag gör allt jag kan för att om inte annat tvinga mig in i rätt sinnestillstånd men resultatet är fatalt. Det verkar inte spela någon roll hur många filmer jag ser från TankaFetts julkalender, eller hur många gånger jag genomlider Maria Careys skönsjungande. Idag är det Lucia och vem fan bryr sig?
Igår var jag och min bror tillsammans med Hans och Björn hemma hos en av deras bekanta som heter Roar. Roar bor i en av de mest fantastiska lägenheter jag någonsin sett. Högst upp i ett fin hus, med fyra terasser och vackra rum som han dessutom lyckats inreda enligt estitikens alla regler spenderade vi således gårdagkvällen. Med på kalaset var även en kille som heter Sven, en präst som drog sjuka skämt hela kvällen och försökte få mig och Alexander att börja uppskatta tjusningen med droger. Det skrattades konstant och Roar bjöd på enormt god mat i form av indisk fiskgryta med ris och annanas. Jag njöt i fulla drag av sällskapet, maken till mysiga människor får man leta efter. Trots att jag bara träffat Roar ett par gånger så tycker jag väldigt mycket om honom, han utstrålar liksom älskvärdhet.
Nu ska jag ta en dusch och kamma till mig. Vad kvällen bjuder på har jag ingen aning om, men någonting säger mig att den kan komma att bli ganska innehållslös. Jag räknar nu dagarna fram till den nittonde, då jag och lillebror sitter på tåget hem till Norrköping. Väl där är jag övertygad om att mammas pepparkakshjärtan och Mupparnas julsaga på VHS kommer att ge mig den där julstämningen som jag så desperat försöker att finna.
Idag älskar jag alla!
I alla fall nästan.
Ja, vad ska man säga.
Aftonbladet håller ju trots alla Anna Simsare en i särklass kass kvalitet.
Jag gillar den här sensationella nyheten. Inte bara uppskattar jag den för att den tar en enorm plats på tidningens webb-sida, utan också för att innehållet är så galet underhållande.
Experternas uttalande! Jag kan ta att Daniel Bretholtz är en expert. Jag kan acceptera att Sibel, Daniel, Markus och Marie blir tillfrågade, då de faktiskt själva tävlat om titeln tidigare. Den stora frågan är bara när sjutton Blondinbella och Börje Salming slutade vara bloggare respektive avdankad hockeyspelare och började att iklä sig rollen som IDOLEXPERTER.
Det är helt uppenbart fritt fram att kalla sig det man kalla sig vill.
Jag funderar på att kliva ur garderoben och erkänna mitt rätta jag, internationell superstar.
Vadå, visste ni inte det? Läs tidningen för i helvete.
Gör om, gör rätt.
Nu är den kokta gamern stekt.
Jag är som bekant ganska kritisk till media. Inte bara anser jag att majoriteten av alla profiler i dagens radiokanaler, tv-program och tidningsartiklar är komplett värdelösa, jag menar även att fokus i alldeles för stor utsträckning ligger på fel saker. Det finns i regel inga krav alls på dig som vill jobba inom media. Gör din grej bara, gärna så värdelöst som möjligt.
Vad är det nu då, tänker ni.
Vad har någon ställt till med den här gången?
Man skulle kunna säga att min irritation bottnar i två saker. Först och främst är det ju det här med vår nya värdsmästare i Counter-Strike. Jag ser givetvis det komiska i hela den här grejen, killen har ju verkligen dominerat NWT fullkomligt. Samtidigt kan jag inte bara blunda för det faktum att den här skiten faktiskt är skriven av någon som trots allt fått en anställning som journalist på en av Sveriges största landsortstidningar. Anna Sims, mästaren bakom verket, har för det första uppenbarligen ingen aning om vad källkritik är. Hon köper killens story rakt av och bryr sig inte ens om att kolla upp vad det är för spel han egentligen spelar.
"I en Counter-Strike-match möts två lag, bestående av fem spelare var. Ena laget ikläder sig terroristrollen medan de andra styr poliserna och sedan byts man av under matchens gång. Varje lag får vara terrorister i tolv rundor och poliser i lika många rundor."
Var det verkligen Counter-Strike han spelade och sedan när lirar man seriösa matcher med mr12? En inte allt för avancerad research hade kunnat bekräfta att uppgifterna är av ganska otrolig karaktär. Huruvida pojken hittat på hela historien eller faktiskt blivit lurad är enligt min mening helt irrelevant. Han är femton år, hon är en vuxen människa med ett betydligt större ansvar på sina axlar. Det här är ett praktexemplar på hur trovärdig dagens media är.
Irritationsmoment nummer två tar sig form hos Rakaka. Dels tycker jag att det känns onödigt att publicera helt meningslös men trots allt felaktig information, sedan när blev Anna Sims e-sportsjournalist och varför skulle det över huvudtaget finnas någon med den titeln på Nya Wermlands-Tidningen? Men, framför allt är det Bloggen som bidrar till mitt taggiga sinnestillstånd. Vad menar Kpy när han säger emot sig själv genom att i ingressen först uttala sig på följande vis:
"Nog för att den där Robin som utgett sig för att vara världens bästa spelare förmodligen nog tror på sin egen lögn."
och sedan skriva detta:
"Det hade varit lättare att tackla om han själv trott på det som skrivits men han pratar alldeles för medvetet om sponsorer för att han ska kunna tro på det själv."
Jag förstår inte.
"Det är en liten skittidning som skrivit artikelnen, en tidning som förmodligen gör många sådana här liknande fel flera gånger om året. Det värsta är att det är många tidningar som gör sådana här fel dagligen."
Rättelse: En skittidning, flera skittidningar. NWT är ingen liten skittidning, det är en koncern bestående av Arvika Nyheter, Enköpings-Posten, Filipstads Tidning, Fryksdalsbygden, Hjo Tidning, Karlskoga Tidning, Mariestads-Tidningen, Nya Kristinehamns-Posten, Nya Wermlands-Tidningen, Skaraborgs Allehanda och Säffle-Tidningen. Sammanlagt hade NWT år 2006 en genomsnittlig upplaga på 56 600 exemplar per utgivningsdag, så jätteliten är den inte heller.
Sedan kan man ju ifrågasätta om argumentet "men de andra då" verkligen håller. Om Aftonbladet skriver skitiga nyheter så kan alla andra tidningar också göra det? Det är möjligt att man skulle kunna komma undan med det snacket om det inte vore för det faktum att artikeln i det här fallet faktiskt berör e-sporten. Vår kära e-sport får för en gångs skull lite tid i det vanliga ramljuset och vad händer? Jo, reportern värderar det inte ens tillräckligt högt för att ge den en värdig research. Tycker kpy bara att vi ska finna oss i det och gilla läget?
Den bästa biten kommer dock närmare slutet:
"Det enda som skiljer sig idag från många andra dagar är att artikeln riktat sig till en jävligt otacksam och svårflörtad målgrupp. En målgrupp som är van vid att gnälla och som tack vare mediet Internet har för vana att uttrycka sina ogenomtänkta åsikter för jämnan, precis som jag."
Jag anser att vi ska vara tacksamma för våra skeptiska användare. De må vara svårflirtade och i flera fall onödigt otrevliga, men de nöjer sig i alla fall inte med mindre bara för att någon annan gör det.
Ogenomtänkta åsikter, tänk över det.
"Active24, Lovisa"
Idag har jag jobbat hårt. Jag har tagit min första riktiga dag på telefonen och det har gått förhållandevis bra. Om man bortser ifrån min totalat förvirring när någon nämner ordet HTML och det faktum att jag bara hör vart tredje ord av det som norrmännen säger så är jag rätt nöjd. Jag råkade koppla två personer fel, men det var faktiskt Henriks förtjänst då det var han som gav mig det så uppenbart felaktiga nummret. Jag råkade även muta mig själv under ett samtal, antog att kunden var dum i huvudet då han inte svarade på tilltal och lade således på. En gång snackade jag även med en norsk tjej som jag trodde var dansk. Toppkoll!
Jag har förövrigt tagit det där med att promenera till jobbet till en helt ny nivå. Jag traskar sammanlagt 70 minuter om dagen, fram och tillbaka till Mamut. Nog för att det är vettigt med motion, men helvete vilken träningsverk jag börjar få i vaderna. Ja, alltså det är uppförsbacke hela vägen från Hans och Björns lägenhet till min arbetsplats. Jag överdriver inte om jag säger att jag är helt sjukt död när jag varje morgon anländer tre minuter försent.
Nu - hoppa.
Hörs!
:'(
Jag kan inte sluta gråta.
Det gör så förfärligt ont.
Det svider, enda in i själen.
Jag tror inte att jag klarar av det här längre.
Mina ögon är redan söndergrinade..
Lök är ett jävla helvete att hålla på med.
Nabben som uppfann den grönsaken borde helt klart straffas med döden.
Hund
Tuuur på riktigt!
Jag och brorsan lyckades tydligen charma hyresvärden lite bättre, alternativt betala honom lite fortare, än de andra tomtarna. På Onsdag skriver vi nämligen kontrakt och sen flyttar vi in i början av Januari. Yeeeey!
Vi vann!
Men det bästa är nog att de andra förlorade.
ÄGDA.
Oooh snap!
Det är enormt spännande med fanboys. Faktum är att jag anser det vara så spännande att jag måste omnämna fenomenet här, i min blogg.
Tjänster och gentjänster, eller hur var det nu.
Ni kanske tror att jag syftar på fanboys, som i mina fanboys? Det är fel, jag syftar givetvis på andras fanboys. För egen räkning kan jag meddela att förrådet står tomt, jag misstänker att min i regel rätt kassa attityd är en bidragande faktor till att så är fallet. Det är uppenbarligen inte intressant med tjejer som härjar om andras mammor och ständigt är sarkastiska. Effekten blir oftast besvikelse, lite som när mibr-KIKOOOO addade mig på msn bara för att konstatera att jag drev med honom då han undrade om jag ville se hans magrutor i webcamen.
"You are pretty Ironic, aren't you?"
"No, that would never happend.."
"I don't like it."
Man skulle ju kunna avsluta den historien genom att fastställa att han aldrig skrev igen. Stor förlust, återhämtar mig fortfarande.
Okej, åter till ämnet - era fanboys och fascinationen kring dem. Egentligen är det ju inget mysterium, kanske. Det är nog inte ens någon vetenskap när jag tänker efter. Nej, sanningen att säga så är det ju en rätt glasklar grej när allting kommer omkring. Ja, oavsett hur det nu är med den saken så kvarstår ju faktum att det är otroligt underhållande. Jag finner det roande när jag från stund till stund emottar kommentarer och mail från random-killar vars kontaktnät består av välkända brudar från den så väldigt dramatiska tjej-scenen. Det krävs ju så att säga inte något geni för att räkna ut var den negativa inställningen bottnar. Man behöver inte vara Einstein för att slänga ett öga på personens vännerlista och därmed göra en korrekt bedömning. Jag är faktiskt imponerad av ert engagemang, även om jag kanske anser att det finns vettigare saker att fördriva tiden med än baktalande.
Nae, nog nu fan. Vad jag egentligen ville ha sagt med det här var väl typ, tack. Tack för att ni bryr er!
Och ja, god jul.
FREDD!
Tuuuur!
Lägenheten som vi tittade på och fastnade för igår var givetvis tvungen att bli omtyckt av något annat sär. Nu är det beef och eftersom jag och min bror vägrar flytta in och betala hyra innan den 1 Januari så ser det rätt mörkt ut för vår del.
Jag ska leta upp dem och hota dem.
Seriöst, hundra spänn på att de ser ut som stryk.
Jag garanterar er att de är riktigt fugly.
Här är lägenheten.
Den är för övrigt fett med omöblerad, så fråga mig inte vad den hysteriskt proppfulla vardagsrums-bilden gör där.
Kvällen i kväll!
Vi har lagat taco till tonerna av Best Christmas Songs Collection for 2008, druckit vin och tittat på film.
Jag har även lyckats göra Alexander hel-paranoid genom att smygfilma honom. Han har med andra ord varit övertygad om att någon av mina sjuka inet-polare har spanat in honom i min webcam under större delen av kvällen. Trots att jag efter ett tag försökte övertyga honom om att så inte var fallet har han envisats med att peka finger åt min dator. Mycket roligt imo.
Kan även konstatera att jag har ett par, smått sinnesjuka, läsare som inte bara måste sluta skicka mail utan även ge upp hela Facebook-grejen. Jag uppskattar givetvis er omtanke, det är faktiskt rätt sött när allt kommer omkring. Trots detta vill jag en gång för alla avböja alla erbjudanden om msn-konversationer och, håll i er nu, bloggfikor.
Det är inte riktigt så jag jobbar.
And im out.
Roooolig helg!
Rolig ur den norska bemärkelsen, det vill säga lugn.
Första veckan är avklarad på nya jobbet. Det har varit fem otroligt innehållsrika dagar, fullproppade med information och färska intryck. Jag har fått en tillfällig mentor som heter James, min från början tilltänkta mentor har varit sjuk så honom lär jag få bekanta mig med på måndag. I övrigt kan jag bara förbereda mig på en extrem inlärningsperiod, även om jag har jobbat med en del av det här förut så är själva hosting-biten relativt ny för mig. I fredags fick jag ett word-dokument på 21 sidor, fullproppade med frågor av de slag som jag kommer att få från våra kunder. Även om den vetskapen gör mig en smula nervös så känner jag mig faktiskt positiv, i och med detta får jag ju trots allt chansen att lära mig någonting och utvecklas.
Arbetsveckan avslutades med någonting som kallas Fridaybar. Klockan fyra bjuder företaget sina anställda på så mycket öl de orkar dricka fram till klockan sju, därefter brukar sällskapet röra sig vidare mot en närliggande krog. Jag gick dock hem vid halv sju för att äta middag ihop med min lilla familj, kycklingen var spännande och hemmakvällen avslutades med filmtittande i form av Home Alone.
I morgon ska vi spana in ett par lägenheter.
Håller tummarna för att det är någon som fungerar.
Empty
Ledsen för gles uppdatering..
Ameh asså.
Vad är det för sabla härj?
Jag fattar fan ingenting.
Drama ftw.
Första dagen på nya jobbet!
Mamut verkar vara ett riktigt schysst företag. Förutom ett redan trevligt bemötande från chefer och administration möttes jag av en buckett tulpaner samt en flaska vin när jag kom fram till min arbetsplats. Creds!
Jag kan för övrigt titulera mig själv Klantarsle of the year, utan att överdriva. Det finns ett par olika anledningar till detta utnämnande, men vinnaren av alla argument lär ju vara det faktum att jag faktiskt försov mig i morse. Ja, jag såg till att hosta så mycket i natt att jag fick hela två timmars sömn och att jag därmed var så urbota trött när alarmet ringde att jag helt enkelt inte förstod någonting. I stället klev jag upp fyrtio minuter senare, när brorsan vaknade av sin mobil och undrade om det inte började bli dags att ta mig i kragen. I och med detta hade jag tjugo minuter på mig att duscha, torka håret, välja kläder, sminka mig och fixa håret. Detta gick som ni givetvis förstår åt helvete. Det tar mig ungefär trettio minuter att promenera från Hans och Björns lägenhet till mitt jobb. Denna promenad var jag alltså givetvis tvungen att reducera, jag småsprang och kom därmed fram alldeles förstörd klockan fem över halv nio. Fem minuter efter utsatt tid, trodde jag. Döm av min förvåning när receptionisten glatt meddelade att jag kan slå mig ner så länge då vårt möte inte skulle börja förrän klockan nio.
GG.