Yllet

Den här dagen har varit enormt stimulerande. Jag skulle näst intill vilja kalla den spännande. Kanske till och med en smula nödvändigt, lärorik, intressant och givande. Om den här dagen var en person så skulle den med största sannolikhet vara resultatet av det gangbang som förr eller senare kommer att utspela sig i den otroligt kvalitativa tv-serien Days of our lives. Alltså ganska ful, urbota korkad, helt värdelös, frustrerande gapig och framför allt obegränsad vad gäller totala fiaskon.

Jag skulle aldrig ha lämnat min varma säng, som Pelle förövrigt övergett under natten då han ansåg att min inlevelse vad gäller den där drömmen var mer än han kunde hantera klockan 03.00. Jag hittade alltså min pojkvän i soffan där han mer eller mindre medvetslös gjorde ett beundransvärd insats i att ignorera mig totalt. Något senare fick jag klarhet i att jag faktiskt lyckats med den stora prestationen att INTE ligga stilla mer än 2 sekunder i streck. Jag är imponerad och må hända en aning besviken över att jag inte alls kommer ihåg vad det var för spännande äventyr som jag gick igenom under min dvala.

Hur som helst kan jag meddela er att ni haft en mer lyckad dag än undertecknad. Jag får gratulera till det och hoppas att morgondagen går i samma tecken. Tills dess hade jag tänkt sitta här och whina lite över allt tråkigt som måste göras när jag kommer hem. Klockan fem bär det av hemåt. Jag kommer att gå förbi köket och låtsas att jag inte kommer ihåg disken, fortsätta ut i vardagsrummet och sätta på någon destruktiv musik, vidare försöka undvika sovrummet med all dess smutstvätt och sedan bänka mig på balkongen i någon timme. Det är väl ungefär där någonstans som jag kommer att börja tycka fruktansvärdt synd om mig själv och i all sorg stappla ut till köket för att fullfälja min plikt som förste diskare, tvätta tvätten och packa ur min väska sedan Norrköpingsvistelsen för två veckor sedan.

Idag är ingen bra dag.
Idag suger ta mig fan allt.

Trackback-URL för detta inlägg: