Yllet

Nu. Äntligen. Lite lugn och ro.
I alla fall ett par minuter till.

I måndags anlände jag och min bror till Oslo. Vi genomgick världens kanske mest omständiga tågresa, tre byten - sex väskor - trånga tåg - många passagerare - tuppjuck. Jag kan inte riktigt förklara hur vi gjorde det, men fram kom vi. Med alla väskorna. Livs levande.
Hans, min morbor, och hans pojkvän och sambo Björn hade ordnat jättefint med nymålat gästrum och nyinköpta lampor. Vi åt en god måltid och stupade sedan i säng, helt utmattade efter den mentala påfrestning vi genomgått under den långa färden.

Sedan dess har vi tillbringat dagarna på diverse bemanningsföretag och i Oslos många butiker. Jag har redan blivit erbjuden ett antal jobb, men har tackat nej av olika anledningar. Idag har jag besökt klädbutikerna på Oslos officiella shoppinggata, Bogstadsveien. Jag möttes av många positiva besked och hoppas nu på att jag kan få komma på några intervjuer i nästa vecka. Lillebror har också raggat lite butiksjobb och har eventuellt en tjänst på gång i affären Killah.

Det går bra, även om utbudet av lediga tjänster inte är fullt så stort som många tidigare pratat om. Vi har stött på andra svenskar som bekräftat detta, varit här i flera veckor och ännu inte haft någon lycka. Nu ser det dock ljust ut för vår del och det är TOKNAJS!

Nu ska jag slå ihjäl min bror.
Sen ska jag laga Spagetti.

Puss och Snusk!

Trackback-URL för detta inlägg: