Yllet

Jag tycker att det är så intressant att se vilken hype det har blivit kring fenomenet Jantelagen på sista tiden. Enda sedan Blondinbella lärde sig innebörden av ordet och bestämde sig för att det var häftigt att motarbeta konceptet har man upplevt begreppet i många olika forum. På tv pratas det om jantelagen, i tidningarna skrivs det om den och på radion diskuteras det om människors attityd gentemot sig själv och andra.

Jag har alltid varit fascinerad av människors behov av att lägga sig i allt det som egentligen inte berör dem själva. Jag menar, jag kan ju knappast påstå att människor som står utanför min bekantskapskrets - mitt liv - och deras välbefinnande, har någon direkt inverkan på mitt sinnestillstånd. Alltså, för min del får de vara hur jäkla glada, ledsna, arga, godtrogna, olyckliga eller lyckliga de vill. Jag känner inte att jag behöver engagera mig i den generella attityden på samma sätt som många andra uppenbarligen gör. Det blir så överpretentiöst.

Hur som helst har man nu bestämt sig för att det här är millenniet för självupptagenhet och arrogans. Man ska höja sig själv till skyarna, älska sig själv över allt annat. Utnämn dig själv till mästare över alla ting och tyck alltid att du är bäst på allt! I annat fall är du bara en sådan där tråkig svensson som inte vågar gå emot jantelagen. Det är omodernt. Det är ute. Det är skittöntigt.

Hur blir det då med de människor som fortfarande har lite självdistans och insikt? Ska de börja ljuga för att inte framstå som torra och tråkiga? Även om du kanske inte råkar vara snyggast i världen så ska du skylta med att du tycker det? Blir inte det väldigt jobbigt i längden? Framför allt måste det bli ganska fel när man först förklarar hur galet grym man är och sedan misslyckas fatalt, vilket förr eller senare kommer att inträffa.

Kommer inte människors trovärdighet att sjunka när alla går runt och briljerar, skryter och älskar sig själva? Hur ska man veta vem som egentligen besitter den största kompetensen när alla plötsligt hävdar att de är bäst?

Jag anser personligen att diskussionen kring Jantelagen är ett jävla skämt. Det är bara ett nytt icke-fenomen som man dragit fram för att fylla upp sina sidor med, för att upprätthålla den pretentiösa framtoningen. Det finns trots allt en tanke bakom det gamla ordspråket "lagom är bäst". Den tanken är inte att förglömma.