Separationsångest och nostalgi.

Jag har precis exporterat mail, packat ihop mappar och summerat min arbetstid här i Norge på ett USB-minne. Idag är min sista dag på jobbet, från och med söndag bor jag inte längre kvar här i Norge.

Jag har varit medveten om de känslor som givetvis infinner sig en dag som denna. I vanlig ordning har jag dock varit en mästare på att skjuta problemen framför mig, varför insikten börjar krypa inpå mig först nu. Jag kommer att sakna alla så mycket.

Jag stoppar här, innan jag blir blödig på riktigt. På fredag hostar jag och Therese ett bye bye-party för alla hjärtan, jag har lovat mig själv att inte gråta men förstår nu att det kan bli ett knivigt uppdrag.


Åh andra sidan är detta inget farväl, snarare ett "hej då så länge, vi ses snart igen!".

Love you! <3<3<3


Asså jag dööööööör!

Fick precis världens bästa länk av Emil och jag bara måste dela med mig av den.

Genialt!

Aaaahahahahah!


Soylen fucking Eiendom.

Dagen var Tisdag.
Klockan var 19.00.
Vi skulle möta vår inkompetenta mäklare.
Hon dök aldrig upp.

FAN VAD OVÄNTAAAT!

Faktum är att jag gick och tjatade om att vi skulle få sitta där och vänta helt i onödan. Jag upprepade detta faktum i ungefär trettio minuter, varför jag inte heller var speciellt förvånad när klockan blivit halv åtta och ingen mäklare behagat dyka upp. Det här är så Soylen Eiendom. Det har varit kaos från början till slut och jag är redo att påbörja någon slags hämndaktion. Problemet är bara att jag ännu inte har någon plan, dessutom består företaget att en bunt jurister vilket gör det hela något knivigare. Å andra sidan är de kanske lika fantastiska advokater som mäklare och då är ju problemet lika med noll.

Jag och Therese väntade i trettio minuter, sen skrev jag en lapp och där efter drog vi hem. Jag befann mig i ett tillstånd av hat, uppgivenhet och hysterisk lycka. Lycka över att hela situationen har gått beyond hopplös och nu entrat nivå; sjukt komisk.


För att lugna mina nerver sköt jag huvudet av folk i tre timmar. Counter-Strike är ett fantastiskt spel, speciellt när man lirar så galant som jag gjorde igår. AK:n har sällan varit så rak och dgln, jag bara älskar den. <3


It's all in your head, Hubble.

Nu är det galet segt på jobbet tbh, det ringer ungefär i en gång i halvtimmen och jag har definitivt läst ut internet.

Jag är inne på min sista vecka här i Oslo, det känns märkligt. Jag har nog ännu inte tagit in det faktum att jag lämnar vad som blivit mitt hem på Söndag, att jag åker ifrån den nya tryggheten och alla vänner. Jag vet egentligen vad flytten innebär, det oändliga avståndet. Samtidigt vet jag att Oslo alltid kommer att ha en speciell plats i mitt hjärta och att jag här har lärt känna vänner för livet. Jag vet att min vardag inte längre kommer att inkludera alla dessa underbara människor, men att vi kommer att ses igen så snart tillfälle ges.


I eftermiddag ska jag och Therese städa ur vår gamla lägenhet och träffa mäklaren för inspektion och beslut om huruvida vi får våra depositionspengar tillbaka eller ej. Om hon mot förmodan skulle våga ta upp en enda liten detalj som enligt hennes tycke skiljer sig från dess vid övertagandet aktuella tillstånd så blir det nerdrage deluxe. Jag skulle kunna skriva en roman om alla fel vi fått leva med i ett år och jag lär dessutom förverkliga den tanken om vi inte får tillbaka våra 30 lök.

Nog för nu, det damp precis in några case. Lycka!



Värdefull vagina!

Hahaha!

Appropå sjuka nyheter, Julie skickade mig precis denna länk.

Julie Nielsen:
lol
hvordan faen får man 20 000 euro opp i fitta?
må være sykt ubehagelig å løpe rundt med i flere timer.


Lovisa Maria Rörström:
HAHAHAHAHA

Julie Nielsen:
"my pussy's worth 20 000 euro"



Lägenheten är tömd!

Igår fick jag och Therese hjälp av hennes snälla föräldrar som åkt hela vägen från Sandviken med släpvagn och hela kittet. Vi sprang upp och ner för våra hopplösa trappor, det gick bra med var obeskrivligt ansträngande. Efter en pizza på den restaurang som jag och min kära sambo så länge suktat efter, lite besvikelse och en hel del svettande var vi tillslut färdigpackade. Lasset lämnade Oslo och vi tog våra fyra väskor på trikken till min kära morbror och hans man Björns lägenhet, där vi kommer att spendera vår sista vecka.

Jag minns min förra flytt, separationsångesten, tankarna under den sista natten, saknaden. Inget av dessa sinnestillstånd drabbade mig den här gången. Jag ser fram emot en tillvaro utan strömavbrott, icke fungerande avlopp, trasiga diskmaskiner, vilda grannar och hopplösa lampor.

Snart bär det av mot Sverige igen, det kommer att kännas märkligt.


Confessions of a gamer girl!

Hon är rätt skön, den där Charleyy Hodson.

So I’m a girl.

Well done if you hadn’t guessed already. Yes, I do own breasts and somewhere in my body I have a womb, but does this automatically mean I LOVE prancing about in the kitchen? Heck no it doesn’t.

I’m all for ‘women in the kitchen’ jokes, but when specific gaming advertisements are aimed at me, especially those involving cooking, I tend to get slightly pissed. I don’t turn green and beat the shit into things, but goddamn I get close.

- Confession 1: I HATE Cooking

Kolla in en av de skönaste bloggarna på nätet här.

Tack för tipset Julie.



Det ligger en hacker begraven här.

Nu har ett par av mina nära, kära och mindre bekanta vänner på Facebook genomgått ett par minst sagt oväntade statusbyten. Jag misstänker stöld av de berörda personernas lösenord.

Antingen det, eller så håller vi precis på att genomgå en kollektiv livskris.

I rest my case.


Samtidigt på Facebook.



Lovisa
Själv då, Hur var helgen?

Andreas
Jofan, klockrent ute på landet. :]

Lovisa
Var du på landet?

Andreas
Mm, riktigt soft. Bad, grill, fiske, spel och lite öl.

Lovisa
:) Åh jag vill fiska! Fan jag älskar att fiska!

Andreas
Det är sjukt rogivande, speciellt vid vår brygga eftersom där inte finns någon fisk.



Vägen till studentlivet är fantastiskt strukturerad.

Jag tycker att det är ganska fantastiskt ändå, det här med studera.nu, studentbostäder och viktiga datum. Man måste verkligen kämpa för att få ihop allt innan skolstart, veta att man lever. Lite som ett intagningsprov, pallar du inte trycket så är du inte redo för tre års studier.

De flesta utbildningar börjar i slutet av augusti. Huruvida du har blivit antagen eller inte får du besked om i mitten av juli. Det ger dig en sammanlagd planeringsperiod på en och en halv månad. Notera att detta är helt orimligt om du nu mot förmodan faktiskt har ett liv innan du bestämmer dig för att ansöka till universitetet. Jag sade upp mitt jobb och min lägenhet den sista april, helt och hållet på vinst eller förlust. Det är nämligen så att man har någonting som heter uppsägningstid här i Norge, vilken brukar omfatta cirkus tre månader. Dumt nog fick jag för mig att detta fenomen även är ganska vanligt förekommande i Sverige, men med tanke på självklarheten i de nittio dagar du får husera med som blivande student antar jag att det bara är ett enkelt missförstånd från min sida.

Om man bortser från det faktum att man måste riskera hela sin tillvaro i samma stund man skickar in sin ansökning till studera.nu finns det faktiskt ytterligare ett par hinder att ta sig över innan man kan andas ut. Det här med studentbostäder är ett exempel, man måste ju trots allt ha någonstans att bo under studieperioden. Mittuniversitetet, där jag ska studera, utlovar bostadsgaranti och ett löfte om att alla studenter ska ha tak över huvudet innan man sätter sin fot på campus för första gången. Vad skönt, tänkte jag. Så bra, tänkte jag.

Är det inte helt underbart att man, nästan oavsett vilken av alla dessa föreningar man kontaktar, får samma svar? Ansvariga har tagit semester, tjejen som svarar när du ringer är bara sommarjobbare och kan inte hjälpa dig vidare i ärendet. Men för all del, lämna en intresseanmälan på deras webbplats så ska de se över saken så snart de anställda är hemma från Mallis igen.

Så ypperligt, tänker jag. Vilken fantastisk planering, tänker jag. Det finns ingen som kan hjälpa oss att hitta en bostad just nu, de har semester. Återkommer i mitten av augusti, när lägenheterna ska inträdas den första. Hur tänkte ni nu?

Sen återstår ju det här med möjligheten att ta sig till sin blivande hemort för att besöka eventuellt kontor och hetsa upp sig. Sannolikheten för att man redan bor i den stad man förväntas studera är mycket liten. Jag bor i Oslo och tar mig inte till Sundsvall på en kvart. I tillägg finns aldrig några bilder att ta del av, ingen konkret information om själva lägenheterna. Som student ska det tydligen inte spela någon roll heller å andra sidan, du ska ta det du får och vara mer än nöjd!


Jag blir bara mer och mer fascinerad över hur man valt att strukturera vägen till livet som student. Jag skulle vilja påstå att du förtjänar någon form av skriftlig bekräftelse på att du lyckades ta dig helskinnad genom den processen. Det borde värderas högt på arbetsmarknaden. Man skulle kunna trycka upp det där pappret i ansiktet på sin arbetsgivare och självsäkert utropa:

"Se här, jag klarar allt!"


En historisk händelse!

I helgen har jag varit med om någonting som definitivt förtjänar en plats i historieböckerna. Jag skulle vilja döpa det hela till "Tur och retur med SJ utan försening".

Jag åkte till Stockholm i fredags, tågchauffören var så vild att vi körde om två X2000-tåg, vilka vi i och för dig var tvugna att vänta in några stationer längre fram. Beräknad ankomsstid till huvudstade var 22.14, jag klev av tåget 22.13. Det var en magisk upplevelse.

Jag åkte till Oslo i söndags, det var det varmaste jag har varit med om i hela mitt liv. Jag var tillräckligt bakis för att somna till i alla fall, som tur var. Vaknade upp i ett ryck, skrämde livet ur tjejen som satt bredvid och var så mad svettig och jag fick för mig att jag fått århundradets feberattack. Men jag kom i tid, ganska precis på sekunden.

Under tågresan hann jag även med den stora bedriften att tappa bort mitt svenska sim-kort. Detta skeppe under loppet av trettio sekunder, jag drog loss batteriet, tog ut mitt svenska sim-kort, satte in mitt norska sim-kort och sedan var det bara spårlöst försvunnet. Helt hopplöst.





Pajkastningen fortsätter på e-sportsscenen.

Nu har jag läst i princip allt som går att läsa rörande konflikten mellan SK och fnatic. Det konstiga är att jag, trots offentliggjorda loggar och tydliga referenser från Thorin SK-gaming.com, fortfarande värderar situationen till fnatics fördel.

Givetvis vill SK-gaming som organisation rentvå sitt namn och bevisa för allmänheten att historien faktiskt bara varit vinklad. Att man väljer att göra det genom publicerade loggar från privata samtal kan man tycka vad man vill om. Personligen anser jag egentligen inte att innehållet var speciellt känsligt, utan snarare ganska likvärdigt det man hur som helst hade kunnat föreställa sig. Jag tycker snarare att artikeln bevisar hur högt SK värderar sitt rykte och hur viktigt det är för dem att förklara situationen.

Fnatics respons däremot, bjuder inte mycket ny information. Texten går egentligen ut på en upprepad sammanfattning om organisationens oskuld och konstateranden om deras fram tills nu fullständigt rena record. Det gav egentligen ingenting, men ändå fungerar det. Kanske för att deras gensvar inte känns riktigt lika desperat och därmed inte heller lika nödvändigt. Det gäller förståss, fram till den biten då man börjar läsa kommentarerna och hittar ytterligare kommentarer från Roychez.

This is us having the manner to not post PRIVATE logs and taking them out of context. Believe me, if we wanted to go that low, we could, and we could do it a lot more convincing than SK and without taking things out of context.

Inte lika övertygad.


Hur som helst tror jag att grunden för min uppfattning ligger i de första texterna som över huvudtaget publicerades i samband med den här soppan. Budak och TheSlash grävde enligt mig sin egen grav med halvdana uttalanden som sedan toppades med oseriösa kommentarer.

Det som jag egentligen tycker är mest skrämmande i allt det här är nog det faktum att de offentliga personerna, VD:s, managers och younameit, inte har vett nog att hantera den här situationen på en professionell nivå. Det ger mig insikt i att det trots allt är en ganska lång bit kvar innan e-sporten ligger på den nivå den förtjänar.


Hej jag heter Kissie!



Tjarå Biiiitcheees!



Ang cirkusen runt SK och fnatic

Ingen har väl missat kalabaliken runt Gux avhopp från SK i samband med sin återkomst till fnatic. Man kan givetvis tycka vad man vill om det, även om det är svårt att värdera situationen enbart utefter två uttalande som båda kommer från samma sida.

Det finns egentligen inte så mycket anmärkningsvärt i hela den här soppan, i alla fall inte om man baserar begreppet anmärkningsvärt efter graden av ovanlighet. Det är givetvis fult att ragga upp Gux dagen innan SK ska till Dallas och spela Arbalet Cup, jag förstår att man reagerar på det. Det är lika självklart som det faktum att man som spelare ställer sig skeptisk till huruvida man kommer att få sina pengar utbetalda eller ej av en organisation som uppenbarligen haft problem med den biten tidigare.

Det enda som jag egentligen reagerar över på riktigt i den här historien är det faktum att man pratar om ett kontrakt som aldrig skrivits på. Jag funderar lite över syftet med ett skriftligt avtalat som man i samband med anslutningen till klanen inte blir tvungen att signa. Just den biten gör att hela progaming-biten plötsligt känns ganska oseriös, det är ju knappast ett giltigt tillvägagångssätt inom någon annan typ av verksamhet.

När man tar anställning, efter intervjuer och eventuellt provjobbande, sätter man sig tillsammans ner med ansvarig på företaget eller organisationen och skriver under ett kontrakt. Kontraktet är till fördel för verksamheten likväl som för den anställde.

Hade SK tillämpat denna ideologi från början så hade de inte tappat sin spelare en dag innan en viktig turnering och Gux hade fått sina pengar.


Det är synd att det slarvas på toppen med tanke på hur hårt man ändå jobbar för att ständigt ta e-sporten till seriösare nivåer.




Söta ponnyhästar - so last week.

Jag snubblade över en en blogg tidigare idag. Själva fenomenet är ju rätt vanligt förkommande och många gäspningar har kvävts i sökandet efter intressant innehåll. Det här är dock ett undantag, Hawty McBloggy är genial.

Med en slogan som lyder "innocence dies here" skriver bs angel om allt mellan himmel och jord, inom ramen för gaming. Hon spelar själv ett flertal olika spel och rapporterar dagligen om originella fynd och funderingar.

Hawty McBloggy, an adult gamer’s personal blog that features a double helping of posts every single day, provides a unique and refreshing perspective on gaming culture. A self-admitted gamer geek, she focuses on having fun with anything and everything video game-related. This website, maintained solely by the author out of love and passion for ‘the game,’ will always be brought to you 100% ad-free.

I bloggen finns bland annat ett par inlägg om andra tjejer, aquiafin, AnimeAmy och MustBeJewel, som verkligen har tagit kreativitet och fantasi ett snäpp längre.











Awesome!





;PpPpPpPpP

Alltså, det finns en del grejer på facebook som är riktigt underhållande.

Jag må vara extremt lättroad och besitta en enomt dålig humor, Men jag LMAOar åt det här.


Morsan ringer "vad gör du?" "Är med kompisar" Så har man inga ;PpPppPp

Farsan ringer: "var är du?" "hemma", så är man i en vulkan ;PpPpppP

Iron Maiden ringer: "Run to the hills!" "Okej", så är man handikappad ;PppPpPp

50 cent ringer: "Äru i candy shop?" "aa" så har man diabetes ;pPPpppP;PPP

Morsan ringer: "Vad gör du?" "inget", Så rider man på en get ;PpPpppP

'I like the way you work it', så är man arbetslös;PPPpppP

Lil Jon ringer: "get low?" "ja" så är man skit högt upp ;ppPPpP

Man kommer ut ur duschen: pappa frågar "är du ren?" "ja" så är man älg ;pPPppPP

Justin Bieber ''I'ma tell you one time'' också säger han det 23 gånger ;PppPpPp

Adam Lambert: "Whataya want from me?", "Inget" så vill man ha en häst ;PppPpPp


Det är så sannslöst dumt OCH skitroligt!


You don't say?

SJÄLVKLART envisas man med att göra samma sak om och om och om och om igen när man fastnar ingame. Man är ju så utomordentligt pro att man utan tvivel vet vad som är korrekt tillvägaggångssätt, det ska fungera! När verkligheten efter två timmar är oundviklig lackar man, skyller på spelet och ragear sin karaktär vidare.


Funkar varje gång.


Aaaahahahaaaaaaa!

Heltfantastiskt.nu


Lovisa Maria Rörström

Vafan, det är ju samma domäner på sida ett som på sida två?

Therese Birgersson

Kollade nu och det är *** som klistrat in fel.....
Du ska få ett gäng andra som egentligen hör till det kundkortet.
Det var inte lika många.

Lovisa Maria Rörström
Men asså.
Har jag gjort allt det där i onödan? För att hon har klistrat fel?!

Therese Birgersson
Mer eller mindre ja...


Haha!
HAHAHAHA!
Aaaaaaaaaaahahahah!

Jag tappar snart mitt förstånd, ge mig styrka.


Lycklig och lättad!

Jag fick alltså äntligen svar på min ansökna till universitetet igår. Vi skickade in våra val så snart ansökningen hade öppnat, jag och Therese. Sedan dess har vi hunnit säga upp jobb, lägenhet och alla andra typer av avtal som ingått i vårt vardagsliv här i Oslo. Det var ett relativt enkelt beslut då jag länge velat plugga men aldrig egentligen haft någon anledning till det, läs bra jobb sedan studenten. Samtidigt innebär ju en chansning som denna att det bara kan gå åt två håll, antingen klockrent eller käpprätt åt helvete.

Med denna vetskap i bakhuvudet var det med darriga fingrar vi surfade in på studera.nu igår för att inom loppet av två sekunder konstatera huruvida livet blir bra eller världsbilden helskev. Både Therese och jag kom in, i Augusti flyttar vi vidare till Sundsvall.

Jag kommer att läsa Informations- och PR-programmet vid Mittuniversitetet i Sundsvall. Examensbenämning är Kandidatexamen med huvudområdet medie- och kommunikationsvetenskap, ett ämne som jag verkligen fastnade för i gymnasiet. Ett par av de kurser som jag ser fram emot allra mest är:
  • Kommunikation och omvärldsbevakning
  • Kommunikation och ledarskap
  • Strategisk kommunikation
  • PR- och branschanalys
  • Strategisk politisk kommunikation
Jag ser verkligen fram emot att bli student igen.

JAG ÄR SÅ SJUKT GLAD :D


En av mina många ljuspunkter i livet!

Var när min mamma var här och vi, tillsammans med Therese och min morbror Hans, åkte till Bygdø. Själva grejen var givetvis mycket mysig, men det jag syftar på i huvudsak var upptäkten av denna skylt.

 

Det var lycka!

Tog ett par bilder, eller sju.



YYYYEEEEEEEEEEEESS!!

ANTAGEN!!! :D:D:D:D:D

Lycka!


Hjälp mig!

Antagningsbeskeden har kommit och jag vågar inte för mitt liv logga in och kolla hur det gått!


Nu säljer jag huset!

Och köper Paul. Det skulle ju kunna bli århundradets bästa investering. Jävla imbabläckfisk, djurrikets motsvarighet till den där sinnessjuka turtanten.

Idag är det måndag, igår var det söndag. Ännu tidigare var det faktiskt fredag och lördag, två dagar som innehöll allt från harmoniskt packande med vitt vin och Gym Class Heros, till uteservering med galna engelsmän, efterfest hos en ännu galnare irländare, extremt överdödad sovmorgon, pubmaraton, fotboll och kaos.

Sjukt bra helg, helt klart. Diggar för övrigt sms:et som Sam skickade till mig och Therese när vi som bäst slog in och packade ner köksartiklar.

This is an automated message. Please discontinue your current activities as they are very boring. Make your way to the Highbury for less boring alcoholic activities.

And so we did!



Carl får äran att symbolisera den här helgen. Tack Julie för att jag fick sno dina bilder!

Trött idag? Amen.





Herrelol.

Jag kan ärligt talat säga att jag vaknades nyss, utan att överdriva.
HELT
SJUKT.


Igår var vi ute med Engelsmännen från jobbet, det slutade med efterfest hos Dave och hans två husdjur.

Nu ska vi ut på pubmaraton och i kväll är det fotboll.


ENJOY! :D


Oh WOW you didn't!

Tog min vanliga runda på Internet där en av favoritsidorna är Kotaku.com och hittade en av alla dessa dramatiska Quiting WOW-videor. Den här snubben skaffade sitt konto för nästan fem år sedan och har sedan dess jobbat ihop en sammanlagd speltid på över 24 000 timmar. I videon han postat på Youtube ger han bort sina items och tar kål på alla sina karaktärer, bland annat en level 73 Shaman och en level 80 Priest.



Det enda som egentligen slår mig med den här videon är hur han inte kan ha fler karaktärer i högre levlar, med tanke på hans påstådda speltid.


Att snigla.

Kör en Dagens Therese, fredagen till ära.



"Jag hade ingen aning om att jag behövde ett ord för den kvinnliga motsvarigheten till att olla innan jag hörde ordet snigla."

- Therese Birgersson, uttalat fullt hörbart på Stratos uteservering.



Ordet dyngtrött har precis fått en ny innebörd.

Jag försov mig i morse, hur snyggt är det? Vaknade av att Therese ringde mig vid kvart över nio, en kvart efter det att jag egentligen ska börja min arbetsdag. Mobiltelefonens tre alarm hade på något mystiskt sätt deaktiverat sig själva, det är i alla fall den teori jag håller fast vid. Även om jag hatade hela världen mycket intensivt vid denna insikt kammad jag till mig i rekordfart och hoppade in i första bästa taxi för att spilla så lite tid som möjligt. Jag var på jobbet strax efter halv tio, det måste ju ändå räknas som ganska bra?

Jag har som tidigare beskrivet även åkt på en extremt irriterande förkylning. Inte för att förkylningar kan vara annat än irriterande, men detta tar fan priset. Jag har haft lock för öronen i 36 timmar nu, hör absolut ingenting. För en liten stund sedan släppte det på vänsterörat och jag höll på att få en hjärtattack av den plötsliga ljudnivån. Misstänker att min kropp tog det som ett varningstecken och satte därmed helt sonika tillbaka locket igen. Thx m8, det uppskattar jag.

Tyskland åkte på däng igår, det stör mig frenetiskt. Nog för att Spanien förtjänade vinsten, de spelade en klart bättre match än mina hjältar. Men oavsett, Tyskland borde vara ett av lagen i final. Det var för övrigt också ett spännande koncept, att se matchen med lock för öronen och årets surround system. Det enda jag hörde var de där jävla vuvuzelorna. JACKPOTT!

I kväll ska vi inviga Julies nya lägenhet med skumpa. Jag har fått det stora förtroendet att ta hand om allt var routerkonfiguration och inkoppling heter. Yeeey.

Men vad gör man inte för den där Julie <3

Julie Nielsen:
lol
vurderer å kjøpe låten til kissie XD



Hur ska ni rösta?

Är det bara jag som inte har en aning om vad jag ska rösta på den 19:e September?

Jag har gjort testet på SvD, först och främst för att ta ställning till huruvida jag är blå eller röd. Resultatet var förödande icke-informativt, 36% RödGrön och 36% Allians ( var tog resterande 28 procent vägen? ). Vidare besvarade jag 26 frågor för att få svar på vilket parti jag egentligen sympatiserar mest med. Jag är tydligen vänsterpartist och moderat, med en hint av miljöpartiet och - håll i er nu - FI. Detta är en extremt häftig kombination som jag dessvärre inte riktigt vet hur jag ska hantera.

Jag kan inte för mitt liv rösta på Vänsterpartiet. Inte nu. Inte med Lars ohly i spetsen.

Moderaterna har gjort en hel del bra under sina fyra år, men jag saknar fokus på andra frågor än de ekonomiska. Givetvis befinner vi oss i ett läge där just det området är högst relevant, för att inte tala om hur relevant det har varit under de senaste fyra åren. Men någonstans vill jag att man lyfter andra saker, de som egentligen ligger människan varmare om hjärtat. Skola, åldervård, invandring, brottslighet, HBT - you name it. Reinfeldt? Nja, jag vet inte. Han kändes så bombsäker vid förra valet men jag har trappat förtroendet en hel del sedan dess.

Miljöpartiet är egentligen det val som känns mest rätt. Jag grundar denna åsikt på ett par argument, vissa starkare än andra. Högst upp på listan står dock Maria Wetterstrand, hon känns insatt, målinriktad, självsäker, trovärdig och enormt vettig. Dessutom förespråkar partiet en bredare demokrati vilket jag supporterar, fast jag vill å andra sidan inte att vi ska stå fritt från EU.

Feministiskt initiativ? Det skulle väl vara på grund av deras intresse i sextimmars arbetsdag, lika lön för lika kön och fokus på bristerna i utredningar kring våldtäkt. Problemet är bara att jag hellre skulle se George Bush än Gundrun Schyman i Sveriges riksdag.

Ser ni vad jag menar? JAG SKITER FAN I DET!


Fast det här var kul. "Ladda ner högupplöst bild" HAHA - U better not!



Sist men inte minst.

Jag älskar Travis McCoy, han är GRYM!

Den här låten är för övrigt helt underbar, speciellt akustisk. Bruno Mars har en fantastisk röst.



Skikkelig forskjøl!

Igen, liksom. Give me a break.

Började nysa i fredags, fick för mig att jag var allergisk mot Holländare. Något senare kom halspinan och snoret, det var då jag insåg att loppet var kört, tärningen kastad, att jag hade fått mina fiskar varma. Snor, snor, snor.

Det enda positiva med ett tillstånd av detta slag är det faktum att man utan dåligt samvete kan spela hur mycket World of warcraft man vill. Jag har sedan i lördags gått från level 67 till 74, snart 75, med min soon to be main Mage. Under tiden har jag dessutom hunnit med ett par timmars Counter-Strike.

Den kombo vi kör nu är helt ultimat. Mage + Paladin = 2ez. Från början hade vi dessutom med oss en priest vilket gjorde utmaningen mer eller mindre helt obefintlig. Farmandet går undan och några problem att hitta grupper för random dungeons existerar inte. Helt sjuk skillnad i jämförelse med tidigare questspammande som ensam hunter och rogue i sällskap av annan hunter.

Idag forstätter levlandet, mot 80 - OCH VIDARE!



Rocket sience har fått en helt ny innebörd.

Nae Hellspawn, jag förstår inte heller varför folk ogillar fnatic female :S



Stating the obvious!

Om en timme blir det fotboll och öl, mycket manligare blir det inte.

NU SKA HOLLAND UT!

Mina fredagar är mer eller mindre aldrig planerade, men trots det fett förutsägbara. Det blir alltid härj, på någont sätt, med någon, någonstans. Det är också en av de mest charmiga egenskaperna med just fredagar, utan direkta förväntningar blir de alltid bra.

Peter har också avklarat dagens dåliga vits. Han är en mästare, obesegrad. Jag uppskattar hans engegaemang och kreativitet, dessvärre möts han ofta av uppgivna miner och långa suckar och det är därmed mitt jobb som hans vän att stötta honom i tid och otid.

Vet du varför fallskärmshopparen dog när han hoppade?
- Han hade ätit Fallafel.

Så dålig att den blir bra. <3


Dagens tema: Krulligt

Jag sov med flätor i natt, nio stycken. Idag är jag krullig, lite krulligare än planerat. Till råga på allt har jag haft århundradets vidrigaste huvudvärk nu på morgonen. Den är helt okontrollerad, kommer liksom i vågor.

Först ingenting.
Sen ingenting.
Sen..iiih.
Iiiiiiiih.
Iiiiiiiiiiiiih.
IIIIIIIIIIIIIIIIIIIHHHHHHHH! ( kniv i pannan )
Sen ingenting.

Jag vet inte hur jag ska hantera den riktigt, högst förvirrande.


Det här blir för övrigt dagens viktigaste blogginlägg. I tillägg tänker jag lägga med dagens bästa case-kommentar:

Solution From Second Line @ 2010-07-02 10:03 [Stian]
I fixed FPSE on this last week, just forgot to assign it back. LOL, Sry, ROFL.

YES! Jag har snart nördifierat hela min umgängeskrets.

SCORE!!!


En Fiskmås Flera Fiskmöss.

Jag älskar mina underbara vänner, tusen tack för en dritfet födelsedag!

Igår var det härj, idag är jag en slagen 24-åring.


Vi var på Aker brygge, åt middag på Fridays där jag även fick kake med eldsprut ( inte fan vet jag vad det heter ), vi drack öl, spelade biljard, bowling, mer öl, Peoples. Det var hur trevligt som helst, love you!

Jag dominerade inte bowlingen igår, jag skulle snarare säga att jag var komplett hopplös. Peter vann hela skiten och Carla, mannen som menar att han knappt lirat förr hade en hel serie innehållandes spärrar och strikes. När jag påpekade denna uppenbara skillnad i tillfällig talang tröstade han mig med att bittert förklara hur ocoolt det är att vara bra på bowling.

"Ska man vara bra på bowling så ska man verkligen vara dyngbra, dricka white russian och bara bowla, som Lebowski. Annars ska man vara skitdålig och inte bry sig."

Jag och Julie vann dock tre av tre matcher i biljard mot Christian och Peter. Dominerade! Att första vinsten togs emot redan på Christians sprängning, då han bara satte en enda boll - åttan, gör hela vinsten ännu fetare.

♥ ♥

Jag mår som en påse älg.
Men jag är lyckig.