Yllet

Nu är det galet segt på jobbet tbh, det ringer ungefär i en gång i halvtimmen och jag har definitivt läst ut internet.

Jag är inne på min sista vecka här i Oslo, det känns märkligt. Jag har nog ännu inte tagit in det faktum att jag lämnar vad som blivit mitt hem på Söndag, att jag åker ifrån den nya tryggheten och alla vänner. Jag vet egentligen vad flytten innebär, det oändliga avståndet. Samtidigt vet jag att Oslo alltid kommer att ha en speciell plats i mitt hjärta och att jag här har lärt känna vänner för livet. Jag vet att min vardag inte längre kommer att inkludera alla dessa underbara människor, men att vi kommer att ses igen så snart tillfälle ges.


I eftermiddag ska jag och Therese städa ur vår gamla lägenhet och träffa mäklaren för inspektion och beslut om huruvida vi får våra depositionspengar tillbaka eller ej. Om hon mot förmodan skulle våga ta upp en enda liten detalj som enligt hennes tycke skiljer sig från dess vid övertagandet aktuella tillstånd så blir det nerdrage deluxe. Jag skulle kunna skriva en roman om alla fel vi fått leva med i ett år och jag lär dessutom förverkliga den tanken om vi inte får tillbaka våra 30 lök.

Nog för nu, det damp precis in några case. Lycka!