Fucking Genius!
Det här är lite för bra för att vara sant.
JAG DÖR!

JAG DÖR!

Konsten att vara en riktigt satkärring.
Om någon har några frågor kring konsten att vara en riktigt satkärring så kan ni ta en promenad ner till skattekontoret här i Oslo. Där sitter nämligen en overkligt otrevlig varelse vars uppsyn riktigt lyser ovilja-att-hjälpa-andra-människor.
Jag fick utskällningar, fördömmande blickar, motsägelser och en ordentlig dos med avsky. Allt från en människa jag inte känner och som jag trots allt inte ens var speciellt sugen på att prata med över huvudtaget. JAG VILLE JU BARA ANMÄLA NY ADRESS. Ska det vara så jävla svårt att bjuda på ett leende och hålla käften, det är verkligen inte mitt problem om sakens liv suger och jobbet gör henne bittrare än bittrast.
Det var en fantastisk start på dagen.
Det där händer alltid mig. Jag råkar alltid ut för de värsta, de argaste, de elakaste, mest ohjälpsamma. På Skatt øst sitter det rätt många handläggare, typ tjugo stycken. Överallt såg jag glada ansikten, snälla gubbar och trevliga killar, men när mitt nummer tillslut dök upp på skärmen var det givetvis för att Berit Bajsnylle hade fått en ledig lucka. Jag visste att det skulle inträffa innan jag ens påbörjat konversationen.
Helvete.

Jag fick utskällningar, fördömmande blickar, motsägelser och en ordentlig dos med avsky. Allt från en människa jag inte känner och som jag trots allt inte ens var speciellt sugen på att prata med över huvudtaget. JAG VILLE JU BARA ANMÄLA NY ADRESS. Ska det vara så jävla svårt att bjuda på ett leende och hålla käften, det är verkligen inte mitt problem om sakens liv suger och jobbet gör henne bittrare än bittrast.
Det var en fantastisk start på dagen.
Det där händer alltid mig. Jag råkar alltid ut för de värsta, de argaste, de elakaste, mest ohjälpsamma. På Skatt øst sitter det rätt många handläggare, typ tjugo stycken. Överallt såg jag glada ansikten, snälla gubbar och trevliga killar, men när mitt nummer tillslut dök upp på skärmen var det givetvis för att Berit Bajsnylle hade fått en ledig lucka. Jag visste att det skulle inträffa innan jag ens påbörjat konversationen.
Helvete.

Om man av någon anledning lider av tristess..
Så kan man faktiskt bara ta och surfa in på Rakaka.se, där haglar det av underhållande kommentarer. Jag riktigt myser när jag sitter och bläddrar bland alla sofistikerade uttalanden.
#14
Anonym-Noob
2010-03-11 18:27
#18
#20
#14
Anonym-Noob
2010-03-11 18:27
1. Banta
2. Raka fittan
3. Skaffa ett jobb
2. Raka fittan
3. Skaffa ett jobb
#18
Anonym-jjepp
2010-03-11 19:07
2010-03-11 19:07
Tjejer är så jävla dåliga på wow så det är helt sjukt. kan inte ens tänka som riktiga människor, sluta spela förhelvete.
#20
Anonym-DULUKTAR
2010-03-11 23:59
2010-03-11 23:59
nej dom ser ut som shit och tjejer suger på gameeeeeeeeeeeeeeeeeee så ere
Aaah, the sweet smell of success!

OT: Rakaka kanske skulle ta och investera i några Fragbitepoliser?
Aaah, the sweet smell of success!

OT: Rakaka kanske skulle ta och investera i några Fragbitepoliser?
Serial killer in the making!
Alltså, vem har en beskrivning av sig själv på Facebook som lyder såhär:
Är inte det lite..
Sjukt?

I Will Make Her Pay For It, Make Her Feel Pain. And She Will Beg On Her Fucking Knees That She Never Was Born. And If You Hoes Just Try..... I Will Hunt You Down.
Är inte det lite..
Sjukt?

By The Way!
BTW:
Postat av: Sofia
Postat av: Sofia
Hej.
lite konstig fråga kanske men varför heter din blogg Yllet? :P
2010-03-12 @ 17:36:49
URL: http://ylletrojans.blogg.se/
- För att jag _ÄR_ Yllet.
Jag och ingen annan.

URL: http://ylletrojans.blogg.se/
- För att jag _ÄR_ Yllet.
Jag och ingen annan.

NEIVEL!!
Tjeeena faaan!
Har varit lite för upptagen med att inte blogga för att hinna blogga. Problemet är, vilket ni säkert förstår, förrödande. Under den tid som jag inte bloggat har jag åkt en del tåg, eller kanske inte åkt så mycket som faktiskt bara suttit i ett tåg som stått stilla. Som väntat på mötande tåg, hamnat bakom ett trasigt tåg eller parkerat permanent på grund av signalfel. SJ I FUCKING LOVE YOU!
Sist jag åkte tåg blev jag ganska bitter. Jag blev så bitter att jag tog mig från min plats, in i restaurangvagnen. Givetvis hamnade jag bakom årets mest nervösa östgötte som stod och babblade om vilka konsekvenser förseningen skulle innebära för honom. Hans största fel var dock inte nervositeten, det var det faktum att han försökte kamouflera den genom att samtidigt skämta om misären. Han sög, jag blev arg. Konduktören som av någon okänd anledning också stod bakom disken förklarade att killen skulle ta det lite lugnt, att allting skulle lösa sig. Den nervösa östgötten började fnittra och lämnade sedan den pinsamma situationen genom att göra den om möjligt ännu mer pinsam, han snubblade.
Jag: "HEJ!"
Kioskduden: "Hej på dig!"
Jag: "ÖL."
Kioskduden: "Liten eller stor?" :)
Jag: "Störst."
Kioskduden: "Har vi kommit till den punkten?"
Jag: "Ja, det är jobbigt nu. Livet."
Kioskduden: "Haha, vaddårå?"
Jag: "Jag befarar att jag, om det här tåget inte börjar rulla snart, blir tvungen att öppna dörren och slänga mig framför första bästa mötande"
Kioskduden: "Hehe, man ska inte skämta om sånt där. Det kan vara känsligt."
Jag: "Vet du vad som är känsligt? Känsligt är att åka tåg med SJ och _alltid_ komma fram försent. Men ni driver uppenbarligen med mig, så jag antar att vi är even."
Kioskduden: "Haha, hade det inte varit för vår policy så hade jag bjudit dig på den där ölen."
Jag: "Nåväl..det är väl tanken som räknas."
Att restaurangvagnen var full av muppar som hade mage att skratta åt mig gjorde mig så dyngsur att jag höll på att svimma.
Sedan har vi det här med sociala behov. Hur kommer det sig att människor måste hålla på och prata med varandra när saker som detta inträffar? Då vi stannat 50 meter från min station och jag klämt in mig framför dörren ihop med fem andra personer skulle vi plötsligt börja bonda. HALLÅ?! Jag är skitarg, vi har ingenting gemensamt bara för att vi råkar sitta i samma helvete. LÅT MIG VARA.
Det är livsfarligt att åka tåg.
Komplett livsfarligt.

Har varit lite för upptagen med att inte blogga för att hinna blogga. Problemet är, vilket ni säkert förstår, förrödande. Under den tid som jag inte bloggat har jag åkt en del tåg, eller kanske inte åkt så mycket som faktiskt bara suttit i ett tåg som stått stilla. Som väntat på mötande tåg, hamnat bakom ett trasigt tåg eller parkerat permanent på grund av signalfel. SJ I FUCKING LOVE YOU!
Sist jag åkte tåg blev jag ganska bitter. Jag blev så bitter att jag tog mig från min plats, in i restaurangvagnen. Givetvis hamnade jag bakom årets mest nervösa östgötte som stod och babblade om vilka konsekvenser förseningen skulle innebära för honom. Hans största fel var dock inte nervositeten, det var det faktum att han försökte kamouflera den genom att samtidigt skämta om misären. Han sög, jag blev arg. Konduktören som av någon okänd anledning också stod bakom disken förklarade att killen skulle ta det lite lugnt, att allting skulle lösa sig. Den nervösa östgötten började fnittra och lämnade sedan den pinsamma situationen genom att göra den om möjligt ännu mer pinsam, han snubblade.
Jag: "HEJ!"
Kioskduden: "Hej på dig!"
Jag: "ÖL."
Kioskduden: "Liten eller stor?" :)
Jag: "Störst."
Kioskduden: "Har vi kommit till den punkten?"
Jag: "Ja, det är jobbigt nu. Livet."
Kioskduden: "Haha, vaddårå?"
Jag: "Jag befarar att jag, om det här tåget inte börjar rulla snart, blir tvungen att öppna dörren och slänga mig framför första bästa mötande"
Kioskduden: "Hehe, man ska inte skämta om sånt där. Det kan vara känsligt."
Jag: "Vet du vad som är känsligt? Känsligt är att åka tåg med SJ och _alltid_ komma fram försent. Men ni driver uppenbarligen med mig, så jag antar att vi är even."
Kioskduden: "Haha, hade det inte varit för vår policy så hade jag bjudit dig på den där ölen."
Jag: "Nåväl..det är väl tanken som räknas."
Att restaurangvagnen var full av muppar som hade mage att skratta åt mig gjorde mig så dyngsur att jag höll på att svimma.
Sedan har vi det här med sociala behov. Hur kommer det sig att människor måste hålla på och prata med varandra när saker som detta inträffar? Då vi stannat 50 meter från min station och jag klämt in mig framför dörren ihop med fem andra personer skulle vi plötsligt börja bonda. HALLÅ?! Jag är skitarg, vi har ingenting gemensamt bara för att vi råkar sitta i samma helvete. LÅT MIG VARA.
Det är livsfarligt att åka tåg.
Komplett livsfarligt.

Kollar stream @ work.
Heja fnatic!


Dagens Carl.
"Det är så kallt ute att zigenarna har händerna i sina egna fickor."

Raped.
Shit, jag har blivit så brutalt våldtagen.
Av SJ.
I fredags, inte förra veckan men veckan innan det, åkte jag hem till Sverige. I Oslo fick jag först vänta på tåget i en timme, därefter lyckades resan dra ut på tiden ytterligare nittio minuter och när vi äntligen kom fram till Katrineholm hade pendeltåget mot Norrköping slutat gå. Vi fick besked om att en buss skulle vänta in oss och ta oss vidare mot Östergötland. Givetvis stod där ingen buss, det tog tre cigaretter för det idiotiska transportmedlet att rulla in på stationen och när dörren öppnas sticker chaffören ut huvudet med frågan:
- Var ska ni då?
Jag kom fram till Norrköping runt tolv-slaget, ganska trött, rätt arg och totalt genomfrusen.
Vidare spenderades helgen med min underbara mamma och lillebror. Vi hälsade på mormor och träffade även min moster. Min planerade hemfärd var beräknad till söndag, men blev något avstyrd då SJ annonserade inställning. Jag drog iväg ett mail till min chef och förklarade läget, stapplade nästa dag ner till stationen då SJ:s telefonlinje var helt otillgänglig och fick där åter besked om inställd resa. På tisdagen hade orsaken ändrats men utgången var den samma, min resa skulle inte bli av då ett tåg spårat ur i Hallsberg. Frustrerad över återkommande besked och bortslösade dagar bestämde jag mig för att ansöka om semester veckan ut och blev därmed kvar i Sverige till Söndagen.
Jag har fått mer tid med min älskade familj, mina vänner och mysiga dagar i Stockholm. Är såhär i efterhand inte jättebitter över just den biten.
Från Stockholm skulle jag under lördagen ta mig hem mot Norrköping igen för att därifrån ta mig mot Oslo tillsammans med min morbror. Jag bestämde mig för att boka X2000, för att spara tid. Mitt tåg kom in till Stockholm central 45 minuter för sent, på nytt spår utan annonsering. Jag fick springa för livet och precis när jag slängt mig in genom dörrarna började vagnen att rulla.
Bra.
Skit.
Jag ser fram emot den dagen då SJ får konkurrenter och därmed måste ta sig i kragen. När beslutet om obefintlig ersättning först kom blev jag inte direkt förvånad, men likväl otroligt upprörd. SJ skyller på Banverket, som skyller på regeringen, som skyller på den gamla regeringen, som skyller på den nya regeringen. Vilken soppa.
Nu ska SJ tydligen ersätta sina misshandlade kunder.
..yay.

Av SJ.
I fredags, inte förra veckan men veckan innan det, åkte jag hem till Sverige. I Oslo fick jag först vänta på tåget i en timme, därefter lyckades resan dra ut på tiden ytterligare nittio minuter och när vi äntligen kom fram till Katrineholm hade pendeltåget mot Norrköping slutat gå. Vi fick besked om att en buss skulle vänta in oss och ta oss vidare mot Östergötland. Givetvis stod där ingen buss, det tog tre cigaretter för det idiotiska transportmedlet att rulla in på stationen och när dörren öppnas sticker chaffören ut huvudet med frågan:
- Var ska ni då?
Jag kom fram till Norrköping runt tolv-slaget, ganska trött, rätt arg och totalt genomfrusen.
Vidare spenderades helgen med min underbara mamma och lillebror. Vi hälsade på mormor och träffade även min moster. Min planerade hemfärd var beräknad till söndag, men blev något avstyrd då SJ annonserade inställning. Jag drog iväg ett mail till min chef och förklarade läget, stapplade nästa dag ner till stationen då SJ:s telefonlinje var helt otillgänglig och fick där åter besked om inställd resa. På tisdagen hade orsaken ändrats men utgången var den samma, min resa skulle inte bli av då ett tåg spårat ur i Hallsberg. Frustrerad över återkommande besked och bortslösade dagar bestämde jag mig för att ansöka om semester veckan ut och blev därmed kvar i Sverige till Söndagen.
Jag har fått mer tid med min älskade familj, mina vänner och mysiga dagar i Stockholm. Är såhär i efterhand inte jättebitter över just den biten.
Från Stockholm skulle jag under lördagen ta mig hem mot Norrköping igen för att därifrån ta mig mot Oslo tillsammans med min morbror. Jag bestämde mig för att boka X2000, för att spara tid. Mitt tåg kom in till Stockholm central 45 minuter för sent, på nytt spår utan annonsering. Jag fick springa för livet och precis när jag slängt mig in genom dörrarna började vagnen att rulla.
Bra.
Skit.
Jag ser fram emot den dagen då SJ får konkurrenter och därmed måste ta sig i kragen. När beslutet om obefintlig ersättning först kom blev jag inte direkt förvånad, men likväl otroligt upprörd. SJ skyller på Banverket, som skyller på regeringen, som skyller på den gamla regeringen, som skyller på den nya regeringen. Vilken soppa.
Nu ska SJ tydligen ersätta sina misshandlade kunder.
..yay.
